36 hours after


Ja ni, hur sammanfattar vi Tisdag-kvällen?

Vi möter alltså ett Tyskland som har ett hemmafacit och ett spel som får varje landslag i världen att tvivla på sin kapacitet när de ställer upp mot Tyskland borta.

Att då hamna i underläge med inte bara ett utan två och dessutom tre-noll är något som borde leda de flesta lag i världen till insikten att "we are not only fucked, we are proper fucked, lets try to move on."

Sverige?

De kliver ut i andra med ett självförtroende som inte ens när Özil gör 4-0 förstörs utan de fortsätter kriga och den sista halvtimmen är troligen det mäktigaste jag sett i idrottsväg.

Sveriges upphämtning mot Finland i hockey då?

Går inte ens att jämföra. Sverige hade ett likvärdigt, om inte till och med bättre lag än Finland i det VM:et (mönstrade bland annat Sundin och Forsberg).

Det är dessutom bra mycket enklare i en måltid sport som hockey att hämta upp sådana underlägen.

I Tisdags: Sverige som har 1 spelare, (1!) som skulle platsa i den Tyska startelvan gör det omöjliga. På bortaplan. I Berlin. Där inget lag hämtat i ett sådant underläge på 100 år. Jag skulle ärligt talat inte lastat in ens på ett lag som Spanien om jag så fick 2000gr på krysset med 30 kvar och 4-0. Det ska inte kunna hända. Sverige made it happen.

Underbart att se Källströms inhopp men framförallt Klas-Nickes(vi kallar honom så, omöjligt att uttala hans namn) genombrott. Hoppas verkligen Hamre'n börjar spela honom från start. Får han gå skadefri kommer han bli stor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0