Dressman!
JW
Har för övrigt på sig sin senaste tröja från dressman. Jättefin.
Jens
Skrev för övrigt det senaste inlägget. Ska ta itu med honom snart.
Yeah!
Jag gillar julkappsbyte!
Lottning
Viktig kväll ikväll med lottning till EM-slutspelet.
En drömlottning vore:
Polen
Ryssland
Irland
En mardrömslottning vore:
Spanien
Tyskland
Frankrike.
Å andra sidan minns vi dödens grupp 2002. Och hur det gick.
Lottningen ser vi hos Nicke och Sofia med JW och blusen och med en glögg/paketleks-kväll.
Ser fram emot detta!
Låt mig berätta en historia
Den här historien tar sin början en mörk, kall vinterdag i den nordligaste urskogen i Finland. Där föddes 1978 Peter T. Eriksson. En man som kom att bli omtalad.
Dagen då Peter föddes beskrivs som den kallaste i Finlands historia och man har senare kunnat sammankoppla den isande kylan med vreden som det lilla barnet hade inom sig.
Vid det här laget så visste dock ingen att landets genom tidernas bittraste människa var född.
När Peters mor för första gången gav bröstet till sin son, stirrade han ner henne och undrade vad i h-vete hon sysslade med. "Jag ska ha kött!" Gormade han och begav sig ut i skogen. 30 minuter senare hade Peter dräpt sin första björn. Björnens död blev en riksnyhet i landet och tidningarna översvämmades med kommentarer om den otroliga lilla pojken.
Peter var mycket nöjd, familjen fick mat på bordet och av björnens hud gjorde Peter sin första mössa, en mössa han fortfarande ses bärandes kalla vinterdagar.
När Peter var 5 år började han bli sportintresserad och valet av sport föll sig naturligt. Givetvis skulle "den bittre björnen", som han kallas i finsk folkmun, bli tyngdlyftare.
Efter att ha slagit världsrekord för vuxna som 11-åring så tvingades dock Peter till en hjärttransplantation. Peter uttalade sig i tidningarna med kommentaren "jävla skithjärta som inte klarar av ett par nävar hederliga ryssfemmor".
Efter incidenten var tyvärr kariärren över, Peter fann helt enkelt inte motivation och kunde inte uppbringa respekt för de vitryska och ukrainska muskelberg han tävlade mot. De var helt enkelt för fjolliga.
Peters tonårstid finns det många skrönor om, men ingen vet egentligen hur och var den utspelade sig. Under en period ska dock Peter ha varit deprimerad över samtliga medmänniskors bristande kompetens och Peter var bitter över att fötts på en planet med så många amatörer. Under depressionen gjorde Peter en dag en Britney extra allt då han brände bort sitt hår med en gasolbrännare för att det aldrig mer skulle växa ut.
Ingen såg sedan till den bittre björnen förrän han en dag, från ingenstans, dök upp som ordningsvakt på en lokal krog i Köping en mörk Januari-kväll 2001. Sejouren blev dock kortvarig då Peter ägnade kvällarna åt att misshandla krogens gäster.
Under den här tiden cirkulerade det även ett rykte om att någon sett Peter levera ett leende utanför Schilles gatukök. Ryktet visade sig dock osant då det i själva verket handlade om ett kortare magknip.
Peter tog sedan anställning vid sin nuvarande arbetplats. Vi kolleger, som arbetat med Peter under en 2-års period väntar förövrigt fortfarande på det första leendet.
Historien om Peter t. Eriksson, den bittre björnen, den flintskallige finnen, slutar idag 2011-12-02 på arbetsplatsen i Köping. Peters andra hjärtattack inträffade när jag kom in på jobbet idag och hälsade på honom. Peter skrek att "jag ser inget, ögonen svider", ställde sig i ett hörn och mumlade upprepade gånger "det här var det jävligaste jag har sett, det här var det jävligaste jag har sett" innan han segnade ihop.
Vad han såg?
Min skjorta.
Lilla Julafton
Efter att ha krånglat och gjort överlåtelser m.m från mitt företagsabonnemang så kom igår min efterlängtade telefon hem till pappa. Vi har under det första dygnet upprättat en ganska fin relation. Jag har lekt med den när den känt sig busig, pratat med den när den känt sig låg, sjungit för den när den blev lite kvällstrött. Nu ska bara alla kontaktkopieringar, uppdateringar m.m. göras innan vi är good to go. Ja, vi är ett vi, jag och fruktis.
Idag anlände dessutom elektronikpryl nummer 2 och 3 till hemmet! Kyl och Frys! Så nu är det slut på att ränna runt som en galen och trycka in dörrarna var 5:e minut för att de inte ska öppna sig. Det är även slut med avfrostning med hårtork som vi (vi som i Liza) visserligen bara gjort 1 gång på 3 år, men ändå. It´s over.
Har inte varit såhär upprymd sedan.. ja, jag vet inte. Sedan jag fick till det förra gången kanske.
Saker pågång
Idag beställs ny telefon, sedan ska jag ge det här med bloggande en sista chans. Framförallt skrivs det inget då tiden inte finns. (Eller tiden finns men andra saker prioriteras.) Jag gillar dock att skriva i perioder och förhoppningsvis blir det bättre med en sån där frukttelefon.
Under tiden kan ni lika gärna följa Jens. Vi gör ändå det mesta ihop.
På återhörande!
Sådärja!
Fan det är så att man blir tårögd.
Vi är klara!
För EM!
HERREJÄVLAR!
Gött
Inte mycket slår en Fredag efter en sjukt produktiv arbetsvecka. Man går liksom till helg med gott samvete. (Även om jag har ett företagsbesök kvar). Har dessutom knappt ätit nåt. Och det är ju bra om man vill bli smal. Nejdå, ätit har jag, men rätt saker för en gångs skull.
Ikväll kommer det som intas troligen vara allt annat än rätt.
Ikväll är det ju Fredag och under Idoltider vet ni vad det innebär. Ikväll kommer dock Idol i andra hand, då det är EM-kval. EM-kval för yours truly är lika med lika delar upprymdhet som nervositet och ren och skär pina emellanåt. Intresset för Fotboll är i vanliga fall enormt. Men nu, när dessutom varje vinst innebär att DOF tar sig ett steg närmare Polen/Ukraina 2012, så vet jag inte riktigt var jag ska ta vägen. (Polen/Ukraina ser för övrigt lika exotiskt ut varje gång jag skriver det).
Kvällens värdpar är Nicke och Sofia. Där ska vi ikväll äta en rätt som blir första gången för Sofia. Spännande att se hur hon reagerar på denna anrättning. En ledtråd här är Anders Svensson. Gott ska det dock bli!
Annars då..?
Till Stockholm imorgon för att hälsa på Magnus. Fan ta dig om du inte möter upp mig på stationen, Magnus. Förra gången jag och Liza var där irrade vi runt i 45 minuter med kartan i högsta hugg för att hitta hotellet. När vi väl gjorde det så visade det sig att hotellet låg runt hörnet från stationen.
Stockholm är idioti. Och då har jag ändå jobbat i den där staden.
Fan, jag har inte mycket vettigt att komma med idag känner jag. Allt är väl som vanligt då antar jag.
Yes! Nu ser jag att Rasmus Elm startar ikväll. Fan så bra val av Hamrén då killen är stekhet.
Trevlig helg!
Fan är felet på folk?
Läser en artikel på Aftonbladet om en klättrare som fastnat på en bergstopp och inte vågat röra sig för att hon insett att hon är höjdrädd. Höjdrädd! Som klättrare.
Nu väntar jag bara på artikeln om badvakten som är rädd för vatten. Eller trädgårdsmästaren som är gräsallergiker.
Fan är felet på folk som sagt.
Blogg.se VS Blogspot.com
Har under en tid fått pikar att Blogspot är så bra och att blogg.se är skit.
Nu har blogspot gått från det oerhört smidiga upplägget att man behöver publicera varje kommentar 3 gånger för att den över huvud taget ska synas till att det helt enkelt inte går att skriva kommentarer alls. Bra jobbat! Vet inte vad som var sämst egentligen.
Det jag dock vet är att det går att skriva kommentarer här. På blogg.se!
Även om ingen av er gör det. Men det kanske bara beror på att ni hatar mig. Men det GÅR iallafall.
Varför?
Stod häromdagen och svor i köket ännu en gång när jag ej fick upp plastpåsen som mackorna skulle ner i.
-"Fan i helvete" muttrade jag.
Liza: "Men varför fuktar du inte fingrarna då?"
Testar.. och påsen öppnar sig blixtfort.
Inser ni hur många minuter av mitt liv jag spenderat på detta? Och förbannat att jag jobbar på kontor som gett mig så lena fingrar att de bara glider på påsen?
Frågan är.. Är det här knepet allmänt känt? Och varför har i sådana fall ingen berättat detta för mig?
Det borde ni väl kunna fattat när jag varit sur och nedstämd, att jag haft påsproblem.
Idol 2011
Ikväll drar årets bjuda-varandra-på-middag-varannan-vecka-till-Idol-period igång igen. Jens och Emelie står för matlagningen och vinupphällningen vecka 1.
Idol-intresset har väl helt ärligt inte varit på topp de senaste åren, mycket beroende på de tveksamma deltagarna. Jay Smith och Erik Grönwall som vunnit de två senaste åren känns ju inte otroligt spännade som artister kanske. För att uttrycka mig milt.
Men iår ska jag ge det en chans. Mycket tack vare den här är tjejen.
Tjejen är 15 år. Och sjunger som hon gör och har det där scenspråket. Fuck me.
Nu har hon visserligen åkt ut, men om man jämför med vissa av stolpskotten som är kvar så förutsätter jag att juryn tar in henne ikväll igen. Och om hon väljer en låt som fler än 2 personer i Sveriges befolkning har hört förut så tror jag hon är given ikväll.
Nu tar vi helg.
Entourage
Jag inser ju att jag är sjukt sen på bollen här, men vilken kickass-serie.
Väldligt ytlig naturligtvis med tanke på handlingen som kretsar kring fest, brudar, sprit och yrket som skådespelare. Men fan så underhållande det är. Otroligt bra manus och flyt i replikerna. Har plöjt första säsongen nu och fastnade helt.
Det troligtvis bästa med serien är Jeremy Pivens karaktär Ari Gold. Killen levererar one-liners som får det mesta annat att blekna.
Ni som inte har sett den.. ladda hem den! Och se för guds skull till att se den med tillräckligt högt ljud för att tydligt höra vad som sägs. Det går stundtals så fort att hälften av briljansen försvinner i undertexterna.
M som i...
Hej,
Tänkte börja med att delge er orsaken till mitt blogguppehåll på 4-5 veckor. Saken är den att jag har haft fullt upp med ett test. Testet har tagit tid och jag ansökte om forskningsstöd via Vetenskapsrådet men fick avslag med motiveringen att "det var ett oseriöst test". Ni kan vara oseriösa, era gamla forskare!
Hursomhelst.
Mitt test är i vilket fall ett Maraboutest! (ja ja jag är tjock, sluta med det där)
Testet har gått ut på att få i sig samtliga Marabou Sensation smakerna och sedan betygsätta dem. Snäll som jag är tänker jag delge er resultatet, så nästa gång ni står och väljer choklad behöver in inte göra er besväret att äta de mindre bra varianterna. Så.. kom ihåg det här testet - and you shall prevail.
Resultatet:
På sista plats:
Omdöme: Nej, nej Marabou vad har jag gjort er för ont? Konstgjord blåbärssmak. Och alldeles för sliskig. Sämst!
Omdöme: För sliskig. Ger flashbacks till back in the days när man drack Ohoj´s kolasås direkt ur tuben. Funkade -94. Funkar ej 2011. Plats 6.
Omdöme: Den här jäveln minns jag inte ens. Har jag verkligen ätit den? Att jag inte kommer ihåg den kan inte vara ett gott betyg. Plats 5 placerar jag dig på din lilla kak-choklad.
Omdöme: Nu börjar vi snacka! Gott med krispen och jordgubbar funkar ju för det mesta. Den får 6 av 10 orrar! Plats 4.
Omdöme: Hallon är som ni troligen redan vet det utan tvekan godaste bäret. Att stoppa in den i en choklad är naturligtvis ett bra drag. Lite Yoghurt på det för att få in lite syrlighet och vi har en höjdare. 8/10 Orrar! Plats 3!
Omdöme: Den här jäveln ger mig våta drömmar. Honung.. Nötter.. som Toblerone fast godare. Och det är fan inte dåligt. 9/10 Orrar! 2:a plats!
Omdöme: Min första tanke när jag åt den här? Vad i HELVETE! Vilken choklad! Och vänta.. Mandlar... och de är karamelliserade! Bara det här inte blir för sött nu...Men vad är detta? Havssalt?! Herremingud. Där har vi ju balansen. Jag bugar för er genialitet Marabou. Och tar en bit till. Bäst! 1:a! Segrare!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu ska jag bli bättre på att uppdatera den här bloggen. När de där killarna på Apple lanserar sin telefon så ska jag till och med bli mycket bättre. För då kan jag blogga från telefonen.
Så frågan är.. när i helvete kommer den? Någon som vet?
Hipp hipp hurra!
Idag (egentligen igår men då hade Jens fullt upp med att sy fast sin förlorade tumme) gratulerar vi Jens som fyller år!
Detta firar jag och Flipsson genom att bege oss till Ringvägen med ett paket kräftor och diverse tillbehör för en minikräftskiva. Jens fick också låna mitt Xbox, så nu måste jag stå högt i kurs där. Vad slår skaldjur och Xbox liksom?
Hur det ska gå att äta kräftor samtidigt som vi tar hand om våra små, det ska bli intressant. Jens har dock avlastning av Emelie medan jag får multitaska. En kräfta i en hand. En bebis i en. Borde inte vara svårare än så.
Grattis J-man! Ses snart.
Fredag..
..idag och många är glada i hågen och tjoar om 2 dagars ledighet.
Man kan ju även se det som att om 3 dagar är det Måndag igen. Och det är ju inte så kul.
För att ta ner alla glädjespridare på jorden så tar vi ett klipp som kan vara bland det obehagligaste jag sett.
Jag vet inte vad som är värst, Silvia som håller ett tal utifrån en skriven lapp, Daniels "jag vill tacka konungen" Jag vill tacka drottningen" Eller Westlings nervösa ben under bordet. (Varför valde de inte ett bord man inte ser in under?) Eller favoriten.. den där nicken Daniel kör mot kungen på slutet som säger "fan, det gick vägen kungen. Nu tar vi oss en jävel så krampen släpper i mina vader."
Gå! Di himmelsblaue!
Ikväll håller vi alla (2 per person) tummar vi har för MFF. Ett bra resutat ikväll och vi har troligen det första svenska laget i Champion leagues gruppspel sedan 2000. Det är elva år sedan det för er som inte orkar räkna.
Uppladdning inför matchen sker på allra bästa vis med boysen, Tristana, Mordekaiser och möjligen Tiger på Mackstavägen.
Kom igen nu Malmö!
Game...over
Jag tänkte dra det en vända till.
Men för er som läst det här inlägget så har ni precis som jag insett att matchen redan är vunnen. Jag vill dock att ni tänker er in i Emelies situation en stund. In i hennes lite... speciella värld.
Hon läser mitt tidigare inlägg. Hon sätter sig ner vid datorn.
Tänker.. ”nu ska han få den jäveln. Var ska jag börja..? Jo! Jag rotar fram det här sju år gamla kortet på Robert. Där han varit i solen för länge och näsan är röd.”
Wow. Vilken sågning.
Barbaren Emelie är dock inte klar där. Hon har ju mer att ge.”Vi tar det där med skägget också” Tänker Emelie. (ja, det där som jag redan skrivit om). ”Nu ska han få sig en riktig näsbränna”. ”Jag länkar också till en flintskallig gubbe med skägg. Så det syns riktigt vad jag menar. Hihihi nu fick han allt. Å jag kissar nästan på mig. Så roligt.”
Så för att sammanfatta så har Emelie visat ett 7 år gammalt kort hon tycker är roligt + att hon sågat mig kring samma sak jag skrev om tidigare.
Jag vet. Man häpnar.
Vad ska hon hitta på härnäst?
Emelie funderar och inser att det inte finns något mer att klanka ner på hos denna perfekta man. En normalt fungerande människa hade ju gett upp där och då. Men inte Emelie. Hon kommer fram till att det bästa att göra nu är att fortsätta. Men istället för att angripa mig.. så börjar hon såga sig själv. (!) Och sina näsborrar.
Har ni någonsin varit med om något liknande? 0-7. Självmål. Pungspark. Självmord. Färska rökare.
Vad det här beror på vet jag ärligt talat inte. Min perfektion? Emelies brist på fantasi? Eller hade hon bara syrebrist i hjärnan till följd av minimalt luftintag genom sina obefintliga näsborrar? Jag vet inte.
Det jag vet är att det är den lättaste battle jag någonsin varit med. Jag behöver inte ens kontra med elakheter. Hon gör jobbet åt mig.
Tack för ”matchen” Emelie.
