robsplace

Jag har som de flesta av er säkert sett haft lite ansiktsbehåring den senaste tiden. Lite sådär snyggt. För att vara ärlig dock så är tätheten i detta skägg kanske inte hundraprocentig. Inte i klass med Hugh Jackman kanske. Nej, inte Olof Mellberg heller. Mer som Daniel Radcliffe kanske.

Skitsamma.

För jag har varit stolt ändå. Jag har sedan jag var en liten skit och sprang och jagade min äldsta bror med vattenpistol sett upp till Niklas och hans kompisars häftiga skägg. Har man under så många år velat ha ett eget så är det klart att man själv odlar ett när man kan. (i mitt fall vid 26 års ålder.) Min tanke har varit att ha kvar det till jag fyller 30, när man blir vuxen liksom.

Men. 

När vi nu var på semester med Jens och Emelie och hade det trevligt i godan ro så började plötsligt Emelie att angripa mitt skägg. Från ingenstans slängde hon ur sig saker som "fittskägg" och "du ser för jävlig ut" och "jag hoppas att du och ditt skägg går och dör."

Så.. efter att ha mått dåligt över dessa påhopp i några dagar så gjorde jag imorse slag i saken och tog första steget mot ett skäggfritt ansikte och rakade bort det där skägget mellan hakan och munnen. Det där som Emelie hatade.

Så det jag undrar nu Emelie - är du nöjd nu?

Jag undrar en sak till. Jag undrar om du har kvar den där blusen som du så snällt lät de boende i en annan del av Köping färglägga? 

Jag skulle vilja låna den annars. Jag ska på maskerad i helgen.

Hihihihihi.

Pappaledig idag, sedan är semestern över för den här gången. För att inte bli för deprimerad över detta faktum så avslutar vi ämnet där. Ullared och Liseberg avhandlar jag sen. Vi har dock haft det bra!

Har hört en låt på radion flertalet gånger och tänkt att det är en riktigt bra lugn låt. När jag sedan fick höra att han skrivit låten till sin blivande fru som varit med i en olycka och blivit handikappad så blev den plötsligt mer än bra. Så ta en stund och lyssna in texten, det här blir då jag blödig av.

Skjut mig.

Kommer här hästen.





Ärligt talat, har ni någonsin sett något liknande?

Namnbytet betyder väl egentligen inte mer än att jag var less på det gamla namnet. Innehållet lär även i fortsättningen ligga på samma låga nivå. Nya bloggen får även defineras som lite mer gay med tanke på den röda ramen runt inläggen. EDIT: det röda ram-temat fungerade inte. Vi återgår därmed till samma som tidigare. Mina tidigare inlägg hittar de som vill här.

Så... Vill ni fortsätta följa mina sporadiska uppdateringar, bokmärk den här sidan.

Semestern innebär som ni ser ett inte så frekvent bloggande. Orsaken är helt enkelt att väldigt mycket annat prioriteras före bloggande. Vilket väl ändå får ses som ett sundhetstecken.

Fan så fint väder idag. Oj vad det ska pressas. Det får inte hända igen att jag ska briljera för mina kolleger om mina Turkiet-ben och så visar det sig att de har brunare ben än mig. FÅR INTE HÄNDA IGEN. Så nu ska ni få se.. på mina semester-ben när jag kommer tillbaks. Ska pressa som aldrig förr idag. Synd bara att jag blir så rastlös. Får plöja Livet deluxe i solstolen för att miska tristessen. Lapidus senaste är dock en besvikelse såhär långt, har dock bara kommit 40 sidor så det blir säkert bättre. Men tycker att han rent stilistiskt inte skriver lika bra som förr. Rent av pinsamt vissa delar. Eller så var det samma skit tidigare bara att jag var 5 år yngre och därmed 10 år mindre mogen. Aja, återkommer med en recension när den är utläst.

Nu skulle jag haft en sådan telefon som man kan blogga från. Då hade jag delat med mig av baksidan vid huset idag, som bara kan beskrivas som fantastisk! Nyklippt gräs, inte ETT moln, strålande sol och så gröna omgivningar att självaste grodmannen hade blivit grön av avund. Hehe, grön av avund. Jag har ju inte tappat det - trots blogguppehåll.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi är hemkomna efter en mycket bra helg i Gesunda, där min kära bror har gift sig. Slänger upp lite bilder sen, vill dock kolla av så det är ok med brudparet först.  Under tiden får ni hålla tillgoda på en bild av mig och de 2bästa bröderna dagen efter svensexan. Vi tar en fråga. Vem var mest sliten tror ni?




Semestern är lätt de bästa veckorna på hela året. Spontaniteten man kan unna sig åt under en semester är mycket tilltalande.

För övrigt - vem fan skriver mycket tilltalande om något?

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Igår hade jag inte mitt stoltaste ögonblick i livet direkt. Vi har storrensat friggebod samt ladan och körde allt vi inte behövde, + en del saker vi kanske behöver men inte orkar ha kvar, till tippen.

Vi började vid fyllnadsmassor - gick som en dans.
Brännbart - inga problem.
Metall - oj oj vad bra det gick.

Trä? - Nja.

På något jävla vis så lyckas Liza hitta en gammal trähäst - mitt i containern - som hon skulle ha med sig hem. (!)

-Du skämtar? Var min spontana reaktion.

Det gjorde hon tyvärr inte.

Jag klättrade därmed, som spindelmannen, mitt bland allt annat folk där, ner i containern på Köpings soptipp för att hämta en ful gammal blå trähäst som skulle "passa perfekt" vid "våra omgivningar". Är det inte kärlek så vet jag inte vad.

Så nu imorse, när jag skulle ta mig en skön dusch i nya takduschen, då står hästfan där och stirrar på mig genom glaset som om "kom inte hit, det här är min dusch."

Är ganska säker på att ett litet test om hästen är brandsäker eller inte kommer genomföras innan semestern är över.

Nog om mig. Vad gör ni alla? Vänner? Kolleger? Släkt? Läser någon även på sommaren?

Är så fallet kan ni väl uppdatera mig lite om vad som händer.